top of page
shutterstock_776608762.jpg

Väggutredning

Innan du river en vägg eller gör hål för exempelvis VA måste du försäkra dig om att väggen inte är bärande. Vi hjälper dig med att ta reda på om väggarna är bärande eller inte, i Stockholms stad kan vi ta fram samtliga ritningar från Stadsbyggnadskontoret. Utredningen sker på distans. I de fall det inte finns konstruktionsritningar över fastigheten har vi möjlighet att göra utredningen ändå, detta genom ett platsbesök. 

Om väggen inte är bärande – Erhåller du ett utredningsintyg som du kan överlämna till din bostadsrättsförening eller annan aktör.​ → Läs mer

Utredning på distans: 

SEK 4 000 inkl. moms

Utredning med platsbesök: 

SEK 10 000 inkl. moms  

Generellt


Är väggen bärande?


En bärande vägg ska bära upp laster från ett ovanliggande våningsplan eller lasten från yttertaket. På en bärande vägg vilar alltså vanligtvis takstolar eller golvbjälklag från övervåningen. Det kan ibland vara svårt att veta om en vägg är bärande eller om det endast är en skiljevägg. Om takstolarna eller det övre golvbjälklaget vilar på väggen, samt om den går i samma riktning som taknocken, är den bärande.

Det kräver försiktighet och en noggrann analys av riktningen hos golvbjälkarna i våningen ovanför.  Vi analyserar konstruktionsritningarna över fastigheten för att avgöra om en vägg är bärande eller inte.

Att göra en ny öppning i/eller att helt ta bort en bärande vägg är ett stort ingrepp och ansvar. En erfarenhet konstruktör kan producera ritningar för hur en avväxling ska se ut och gå till. På dessa ritningar kan man se hur pelare/balk ska placeras, samt vilka typ av balk/pelare som ska användas. Vilken typ av balk/pelare som ska användas baseras på de uträkningar som konstruktören genomfört.

Om väggen är icke-bärande behövs oftast ingen förstärkning. Vi rekommenderar dock alltid att stämpa bjälklaget innan nedrivning av vägg.
Det kan även vara så att väggen är ofrivilligt bärande, framförallt i äldre hus, detta är svårt att utreda och avgöra. 

 

Hus med plankstomme (ca 1920-1950)

För att kunna utreda om en vägg är bärande måste man kontrollera riktningen på golvbjälkarna i ovanvåningen.  Även om en mellanvägg inte är bärande kan man upptäcka att den ersätter en golvbjälke i bjälklaget ovanför.

Mellanväggar i hus med plankstomme har oftast en stabiliserande funktion. Det gäller särskilt för långa ytterväggar.  Det kan därför vara lämpligt att lämna kvar en bit av väggen.

Sammanfattningsvis kan man säga att alla väggar kan vara bärande i hus med planstomme. Det krävs en noggrann analys av riktningen hos golvbjälkarna i ovanvåningen.  Väggar i översta våningen, direkt under vinden och som går mitt i huset i taknockens riktning, är alltid bärande.

 

Hus med regelstomme (ca 1950-idag)

Här kan man oftast utgå från att alla golvbjälkar oberoende av våningsplan ligger i takstolarnas riktning. Det är endast hjärtväggar som är bärande, förutom ytterväggarna. 

Det är inte säkert att en hjärtvägg går som ett rakt streck på ritningen.  Den kan sicksacka fram. Det finns vanligen flera parallella hjärtväggar i ett hus som är bredare än ca 8 meter. Det finns dock två undantag.  Hus som är smalare än 4 meter har sällan någon hjärtvägg. Hus som har takstolar av fackverkstyp, t.ex. w-takstolar, som är självbärande, behöver inte ha någon hjärtvägg i det översta planet.

INFO utr

Kontakta oss

Mäster Samuelsgatan 60 

Stockholm  |  info@byggarkivet.se

  • Black Facebook Icon
  • Black Twitter Icon
  • Black Instagram Icon
Kontakta oss
bottom of page